Jag kan inte svära mig fri från att hata, absolut inte. Jag hatar Joel, jag hatar Linda. Men – jag sitter inte och startar tråd på tråd på Flashback, eller matar Exponerat, Fria Tider mfl liknande slasksidor med ” information” för att piska upp hat.
Linda och Kevin ( Eva-Marrees moster och morbror ) sitter och matar nämnda sidor med sitt hat gentemot mig OCH Eva-Marree själv – såsom “närstående väl insatta i familjen”. Ja, de t.om sitter och letar rätt på organisationer Eva-Marree varit medlem i och skriver mail till dem i desperata försök att svartmåla mig och framhäva sig själva. Ska jag känna mig smickrad över att de spenderar så många timmar vid datorn för min skull?

Att de i samma veva förnedrar Eva-Marree har aldrig slagit dem in – deras hat och vilja att krossa än mera är starkare. Jag vet inte – kanske känner de sig betydelsefulla när de driver sina hatdrev?

Men det som egentligen förvånar mig, är att deras vänner faktiskt inte ifrågasätter deras beteende. Anser deras vänner ( om de nu har några dvs ) att det är ett normalt beteende att göra som Linda och Kevin gör? Att dessa “vänner” skulle anse det vara “normalt” att hata en mamma de inte känner, vars dotter/son mördats brutalt,är skrämmande. Att dessa “vänner” anser att det även är normalt att syskon driver ett enormt näthat mot sin egen syster vars dotter blivit brutalt mördad, deras systerdotter,DET ÄR TAMEJFAN ÄNNUMERA SKRÄMMANDE! 

Kevin har bl.a påstått att jag försett Exponerat och Fria Tider med ” lättklädda bilder” på Eva-Marree… När han själv är källan dessa sidor får information från.

Detta näthat och hat IRL dessa två driver så frenetiskt tär på mig – självklart.

Jag vågar knappt känna glädje i livet – för då startar en ny lavin av hat av dessa två. Vad jag än gör – så utlöses en ny lavin.

Folk säger: ” Men bry dig inte om dem – de är sjuka. Bryr du dig inte om dem slutar de.”

Men det är fel! Jag har ignorerat dessa två i åratal – men deras hatdrev har pågått ständigt och i en aldrig sinande kraft. Jag har insett att det aldrig kommer sluta – oavsett vad jag gör – eller inte gör för den delen.

Och “lustigt” nog, så slår det aldrig fel. Om jag berättar om denna terror dessa utsatt mig för i åratal – långt innan Eva-Marree mördades ( mordet verkar snarare ha triggat dem än mer ) så drar jag på mig “offerkofta”. Hur i hela friden tänker folk där? Och berättar jag om vad de sysslar med så blir jag per automatik skurken i dramat – och de oskyldiga offer.

Ja, det kanske är fel att slå tillbaka med deras egna medel – men ni som aldrig upplevt att leva med denna terror, detta massiva hatdrev som piskas upp – som du får leva med dagligen , har inga förutsättningar att förstå hur det verkligen är.

Nej, jag svär mig absolut inte fri från hat – men jag berättar heller inte vad de gör för att skapa hat gentemot dem. Det är för att jag är desperat nog att vilja öppna ögon på folk för just det de gör – för att få ett slut på det. För om folk ser dem för vad de är – renodlade onda människor – så kanske, kanske detta kan få ett slut och jag kan få sörja och försöka gå vidare i livet utan rädsla för deras hat. Plocka upp bitarna av mig själv.

Är det för mycket begärt?