Läste just en artikel i Expressen om mördaren i Ljunby, som slog ihjäl en 15-åring och en 58-åring. Och jag ryser i hela kroppen.
Likheterna med Joel Kirungi Kabagambe är <em>skrämmande!<em>
Båda lider av kraftig paranoia. Precis som Joel, säger denne mördare att ” han var förföljd, hotad till livet” osv osv.

Joel använde sig bla – eller </em>försökte använda sig av rättare sagt<em> att han skulle blivit hotad till livet av Eva-Marree och en person han inte ville ange namnet på ( men han menade mig ) via ett känt kriminellt gäng. Vilket gäng det skulle vara kunde han heller inte namnge. Yeah, right! Eva-Marree som var så noga med att ingen fick tala illa om Joel överhuvudtaget, skulle alltså ha ” beställt” ett mord på honom??

Joel själv levde dessutom i fantasin att han varit President för en undergrupp till de sk ” hattarna” ( ni som känner till vet vilka jag menar ) men att han blivit utslängd i badstand. Detta var något han </em>skröt om<em> .

Ingen vågar göra mig – Joel Kirungi Kabagambe – något, skryter han vidare. De vågar inte skada mig, för jag är inte att leka med. Jag ska dessutom åka tillbaka till Uganda och bli president – så vem skulle våga röra mig.

( Kankse bäst tillägga att detta faktiskt finns med i förundersökningen och går att läsa själv om man inte tror på det.)

Ja, Joel hade – precis som Ljungby-mördaren – en enorm tilltro och övertro på sin egen betydelse. Men att skryta om att blivit utslängd ur ett sådant ” sällskap” i badstand och påstå att ingen vågar röra den farliga Joel kirungi Kabagambe? 

Sedan har vi detta med medicinerna…. Även Ljungby-mördaren led tydligen av en mycket läglig tillfällig psykisk ohälsa ( för att använda ett mycket snällt språk ) vid tiden för dådet – men som genom ett mirakel blev ävenhan fullt frisk efter dådet! Men nu ska – jag läste detta 3 dagar efter domen från Hovrätten kom – även Ljungby-mördarens advokat gå all-in med “medicinspåret”. Bra där att Sveriges rättsystem gett ut signalen att ” tar du bara dina föreskrivna mediciner, oavsett du tar dem som du ska ( enligt ordination ) eller tar dem för att få ett rus, och blandar dem med andra narkotiska medel och/ eller alkohol, så är det fritt fram att mörda på de mest betialiska sätt – för då är ju du som mördare offer – inte de dumma jävlar som lät sig mördas!

Ja, superpappan – som Joel kallade sig själv, och som Ylva Pettersson kallade honom. – satt och porrsurfade, barnporr. Häftigt var att se en 8 åring bli grovt våldtagen av ett antal vuxna män – det tycket både Joel och hans ena bror var så härftigt! Och Om Eva-Marree visste om detta, så lär det inte undgått barnplågaren Ylva Pettersson heller! Både Ylva och Joel utsatte Eva-Marrees barn för ständig psykisk ( och fysisk i viss mån) misshandel. Det är ju otur för dem att barnen nu börjat våga prata om vad som egentligen hänt under åren hos Joel – som myndigheterna promt tyckte de skulle bo hos- oavsett konsekvenserna för barnen! 

Alla anklagaleser om att Eva-Marree skulle ha slaigit sin dotter för att hon inte sa ” mamma” till henne, alla anklagelser om att om barnen inte lydde skulle hon kasta ut dem framför lastbilar och gud-vet-vad…. Gissa vem/vilka som sagt detta till dessa barn??? Gissa vem som slog dem när de inte ville kalla henne mamma då de redan hade sin rikttiga mamma! Jo just det…..

Jag är så äcklad, så förbannad över att myndigheterna kunnat blunda och låta detta fortgå år efter år! Och ja- de vistte om detta! 

Och nu? 

Ja, vad säger man? Vi lever under en hotbild av Joels “vänner” och familj – något vi fått bekräftat på många fronter av olika personer – även sådana inom myndigheter. Vad händer då? Får vi hjälp och skydd? NEJ! 

Vi får rådet att ” söka hjälp och gå i samtal” för detta “småbus” är inget att bry sig om. Då har vi haft folk hängandes utanför balkongen, blivit påsprungna och fasttagna bla. ( Även det finns vittnen som inte kan ifrågasättas på).

Men vad består då ” hjälpen” av? Jo, den består av att vi plötsligt är “farliga” och de som hotar oss bara är offer – precis som Joel bara är offer pga att han tingades mröda Eva-Marree….

Jag har varken hotat eller tagit kontakt på något vis med dessa personer – däremot har jag uttryckt en stark önskan om vad jag skulle vilja hända Joel! Och är det så konstigt? Med tanke på vad han gjort?

Men iom att han mördade min dotter blev vi tydligen per automatik samhällsfiende nr 1. 

Någon som kan förklara hur man som anhörig till ett mordoffer plötsligt blir förövaren, medans mördaren blir offret?

Dessutom – under hela rättegången ( den första ) – satt Joels bröder och polare och trackasserade, hotade och provocerade oss för att få igång något. De lyckades inte. Vore vi ” farliga” skulle det hänt något där och då – för det var ett mångdubbelt utsatt läge för oss – inte minst känslomässigt. Men komma 7 månader senare och säga att vi är “farliga”? Och inte vill de motivera vad de menar med detta, hur de kommit fram till detta heller.

Och medans jag kommer ihåg det: Nej, jag har ingen diagnossjukdom, jag har överhuvudtaget inga psykiska besvär som det påstås på olika håll. Något x- antal läkare och skötaerskor kan intyga som jag träffat under de senaste 7 månaderna. Och då menar jag inte VC-personal.