Att försöka få någon slags ordning på kaoset som råder inom mig är omöjligt. Och kanske det inte ens är meningen att det ska gå. För hur kan man någonsin förstå det ofattbara som hänt?

Från den dagen polisen ringde på dörren och meddelade att Eva-Marree blivit mördad av Joel, så har jag levt i en ständig chock. 

Hur kunde det hända? På ett behandlingshem dessutom? Eller rättare: på ett Behandlingshems nyligen inköpta hus avsedd för att fungera som en säker återknytningsplats för föräldrar och deras barn. Ett hus som inte ens är avsett som boende. men som har 2 fullt utrustade kök utan någonsomhelst tillsyn. Ett kök med vassa knivar, där Joel lämnades ensam trots hans uppenbara vansinne. mellan 7 och 10 minuter var han ensam i detta kök och valde kniv. Han smög ner för trappan barfota och attackerade Eva-Marree bakifrån där hon satt på trappan uppriven över att de bråkat framför sonen. Helt utom sig för att sonen sett Joel slå henne – och då menar jag inte att han slog henne ” lätt” – nej såpass att hon flög in i ett buskage! 

LL`s ord om händelsen: 

Hon och Eva-Marree satte sig på trappan utanför huset. Eva-Marree var jättebekymrad över vad sonen hade sett och som hon minns det idag berättade Eva-Marree att sonen hade sökt hennes hand på bussen. Eva-Marree berättade vidare att  sonen på nytt hade sökt hennes hand när de klev av bussen och att Joel då blev arg och drog sonen från henne. Eva-Marree blev då själv arg och tryckte ut handen mot Joel (visar slag mot armen) och sa “du ska inte göra så mot mitt bam” varpå Joel slog henne.
Som hon minns det satt Eva-Marree ett eller två trappsteg nedanför henne och hon uppskattar att de samtalade mellan 7-10 minuter innan hon uppfattade att någon kom mot dem inifrån huset. Något gjorde att hon vände sig om och hon vill minnas att dörren till huset stod öppen samt att Joel då stod bakom dem. Hon kan inte påminna sig några ljud inifrån huset innan hon vände sig om, hon har överhuvudtaget inte några minnen av ljud från händelsen. Joels kroppshållning var hotfull och han var svart i blicken. Hon upplevde det som en annan slags ilska än den Joel visat några minuter tidigare. Han var helt fokuserad på Eva-Marree. Hon såg sedan kniven i Joels hand och drog direkt paralleller till mordet på Myrorna i Västerås. Hon såg precis vad det var för kniv, det var en förskärare med ett långt avsmalnande sågtandat blad. Joel höll hårt i kniven längs med benet och hon visste intuitivt vad han skulle göra med den. Därefter gick allting jättefort. Joel tog sikte på Eva-Marree som måste ha uppfattat situationen snabbt då hon direkt reste sig upp och sprang mot grusgången på gården. Hon tror att Eva-Marree vände sig mot henne och att Joel då högg henne med kniven, det är emellertid ingenting hon minns med säkerhet. Hon upplevde Joel som alldeles avstängd och inriktad på sitt mål. Hon är säker på att Joel högg flera gånger mot Eva-Marree och hon såg att huggen träffade 

henne. Hennes känsla är att huggen träffade i brösthöjd men det är inget hon säkert kan uttala sig om. Som hon minns det stod Eva-Marree upp under alla hugg. Hon kan inte uttala sig om huggen var dödande med hon minns huggen som kraftiga. Hon minns inte om någon sa någonting i samband med våldet.
Hon sprang av ren instinkt ut och knuffade Joel. I samband med knuffen sa hon “stopp, sluta” eller något liknande. Idag kan hon inte påminna sig hur knuffen gick till men hon uppfattar att det gick till ungefär på samma sätt som visas i den av åklagaren åberopade rekonstruktionsvideon, det är dock mer rörelser i filmen än vad hon minns idag. Hon uppfattade att både hon och Joel var mer stillastående. Hon knuffade Joel åt ena sidan och Eva-Marree blev kvar på den andra sidan. Som hon minns det förflyttades både hon och Joel i sidled. Därefter fick hon en kniv i halsen. Hon kände ett snitt mot sin hals och blev då uppmärksammad på hugget. Hon vet inte hur det gick till eller vart hon riktade uppmärksamheten vid hugget men hon uppfattade en rörelse från Joel. Hennes upplevelse är inte att hon blev knuffad av Joel utan när kniven träffade henne stod hon på samma plats. Hon uppfattade det som att Joel ville få bort henne så snabbt som möjligt.

Ur förhör med polisen när de berättade om skadorna

Joel blev inte chockad när han konfronterades med uppgifter om Eva-Marrees skador. Joel sa endast “oh, det känns tungt” men reagerade inte märkbart.

Joels advokat , Martin Beskow , satt hela tiden och upprepade att : 

Joel blev alldeles blek och svimmade när han fick veta hur många hugg han tillfogat Eva-Marree

Under hela första rättegången satt han och upprepade detta; att Joel svimmat….

Skulle poliserna ljuga menar han då eller??

Jag satt just och läste igenom domen, och allt kom över mig igen. 

Jag skulle skriva mer, men känner att jag inte orkar mera idag….

Allt hon ville var att få vara med sina barn……