• När sanningen aldrig är nog
  • R.I.P Eva-Marree 17/4-1986 – 11/7-2013
  • Still standing

Stillstanding

~ om mordet på min dotter; alla känslor som rasar inom mig – samt ändock en glädje över livet för allt det hon gav mig och lärde mig.

Stillstanding

Category Archives: Tankar

Rakt-igenom iskall bitch?

10 Mon Nov 2014

Posted by alwaysriseagain in Tankar

≈ Leave a comment

Tankfulla

Ibland kan jag känna att folk lätt får uppfattningen att jag är en rakt-igenom iskall bitch, som inte bryr mig i andra, som är dryg och överlägsen.

Mycket beror på – har jag fått höra lite varstans – att jag inte springer runt och visar “tacksamhet nog”. Om någon erbjuder hjälp av vilket slag det än må vara – så tycks förväntan på evig tacksamhet och snudd på dyrkan, finnas inbäddat på ett underförstått sätt i dessa ” erbjudande”. Och då jag inte är den typen av person som idoliserar och förhärligar och är “tacksam för resten av livet”, så är jag alltså en rakt-igenom iskall bitch. Sådär automatiskt liksom.

Jag svarar inte alltid på FB-inlägg t ex, med den grad av tacksamhet som tydligen begärs. Men varför skulle jag det? Och varför måste dessa krav överhuvudtaget finnas?

Det är mycket få människor i mitt liv, som satt sådana spår och bidragit med så mycket, att de för alltid finns i mitt hjärta. Dessa fåtal människor ( jag räknar inte med min barn, bonusbarn med resp, barnbarn här – för det går osagt att de har min villkorslösa kärlek.) som har lyckats tränga igenom den mur jag byggt upp och verkligen sett mig för den jag är – inte den jag visar – har min villkorslösa kärlek. Och i vissa fall har även några av denna lilla skara människor även blivit de personer jag har som förebilder och – ja även en beundran som gränsar till att jag ser dem som idoler i mitt liv.

Denna mur jag byggt upp har varit – och är – nödvändig för min överlevnad. Denna ” kom inte närmare än 2 meter tack!” gräns jag har, har räddat mig många gånger från att skadas allt förmycket av människor omkring mig.

Jag imponeras inte av människor pga deras “yttre egenskaper”, såsom utbildning, social status, titlar, hur “känd” personen är etc etc. Det jag däremot imponeras av är det inre: hjärtat och själen. 

Det tar mycket lång tid innan jag känner mig bekväm nog med någon, att jag litar såpass på den personen att jag visar vem jag är. Den riktiga Zenitha. Jag har vänner sedan över 20 år ( närmar sig väl snart 30 år i vissa fall ) som jag fortfarande har kontakt med – men som inte än idag vet vem jag egentligen är – mitt sanna jag. 

I de få fall, där jag litar på en människa ganska omgående så jag vågar blotta mig själv fullständigt, har som sagt inte varit många.

Så – jag får nog fortsätta leva med stämpeln att vara en rakt-igenom iskall bitch som inte är tacksam nog.

Och det får ni ta, som väljer att vara vän eller umgås med mig. Kräv inte denna tacksamhet av mig – för den får ni inte. Jag begär inte den av er. Hjälper jag någon på något vis, så är det med hjärtat och utan baktanke.

Och, falsk blygsamhet är inte heller något jag bryr mig i – tvärtemot jantelagen så tvekar jag inte säga vad jag är bra på – och att det jag är bra på är jag förbannat bra på.

Ja, säkert kan nu någon läsa ut att jag lider av det eller det – men vem bryr sig? Är det något jag vet med säkerhet så är det att jag inte lider av vare sig det ena eller andra psykiskt. Tro mig – jag har tvingats motbevisa påståenden om diverse “psykiska sjukdomar” jag lider av – många ggr om. Dock inte nu längre – efter jag haft turen att träffa en av detta landets absoluta ledande genom tiderna inom psykologi. Då blev det stopp på anklagelserna.

( det är mer än jag kan säga om den kvinna som ägnat åratal åt att hitta på diverse diagnoser på mig – bara för att själv bli diagnostiserad tillslut som borderline med narcissistka och paranoida drag.)

Ännu en natt

10 Mon Mar 2014

Posted by alwaysriseagain in Eva-Marree, Sorg och oförstående, Tankar

≈ 2 Comments

Tags

Stillstanding

Jag har kommit att hata nätterna. Det är då alla tankar kommer, alla tankar jag försöker trycka ner under dagtid, men på nätterna går det inte tränga undan tankarna.

Fortfarande efter 8 månader har jag svårt ta till mig detta är sant.

Min dotter är mördad, hon finns inte längre hos oss.

En del av mig vet att det är sant, en del av mig kan inte ta in det.

Jag ser henne inom mig, som hon var klädd den dagen: vit lång kjol, blått eller rött linne ( jag vet inte säkert då de bilder jag har från teknikerna är svart/vita men vet det var någon av dessa färger), hennes leopardmönstrade ballerinaskor…och då kommer sorgen, smärtan, tårarna. För då kommer också insikten att barnen aldrig mer får träffa henne!
Jag vet inte om jag mentalt kopplar ihop denna bild och den tanken undermedvetet för jag vet att Eva-Marree klädde sig med extra omsorg den dagen och hade bytt om några gånger och frågat sin väninna om ” hon dög, om pojken skulle tycka om henne så”. Att det var ” anständiga kläder”.
Det gör så fruktansvärt ont, denna vetskap om att efter alla år hon kämpade för sina barn, så får de aldrig mera träffa henne. Tanken att de aldrig kommer få växa upp med vetskapen om hur enormt älskade de var av henne, hur hon för deras skull höll en låg profil så inget skulle drabba dem – inte från hennes sida, får mig att gång på gång falla i ohejdad gråt.
Tanken på att Joel intalade dem att deras mor var farlig och hatade dem, hur ska de få veta sanningen? Och att de har en familj med mormor och morfar och morbröder,mostrar och kusin – som älskar dem gränslöst ? Vem kommer tala om detta för barnen?

20140310-020001.jpg

Eva-Marree var en vuxen kvinna, en stark kvinna, en intelligent, omtänksam , varm, kärleksfull kvinna. En god vän. En kämpe på många plan.

Men, hon var också mitt barn , mitt barn i en vuxen kvinnas kropp. Mitt barn med egna barn.

Den dagen i Juli 2013 dog en bit av mig.

Jag födde Eva-Marree, jag satt och vakade vid hennes kuvös, livrädd att hon inte skulle klara sig.

27 år, 4 månader och 15 dagar senare satt jag vid hennes kista och tog farväl , då höll jag hennes händer i mina för sista gången, då tryckte jag en fingerkyss på hennes panna för sista gången….

27 år, 5 månader och 8 dagar efter vårat första möte sa jag farväl i kyrkan…

20140310-022710.jpg

20140310-022724.jpg

En tro på rättvisa?

18 Tue Feb 2014

Posted by alwaysriseagain in Eva-Marree, Sorg och oförstående, Tankar

≈ 1 Comment

Tags

Stillstanding

loveandmissyou

Jag hade en gång i tiden en tro på rättvisa, att det fanns ett rättvist och schysst rättsystem i detta landet.

Men ändå borde jag vetat att det inte finns det!

Genom alla smällar på livets resa borde jag lärt mig att rättvisa inte är till för alla. Ändå hoppades jag. Jag trodde på att rättvisa skulle skipas nu.

Ja, men Joel fick ju 18 år, det strängaste tidsbestämda straffet i Sverige. Var glad för det

Glad??? Skulle jag vara glad och tacksam för det?????

Hovrättens dom är ett skämt, liksom Tingsrättens är det.

Det råder ingen tvekan om att det i detta mål föreligger en rad försvårande omständigheter, varav vissa är mycket försvårande. Mordet på Eva-Marree Smith-Kullander präglas till en början av en råhet och hänsynslöshet som knappast går att föreställa sig. Våldet bestått i 31 knivhugg har utövats i blint raseri under loppet av en knapp minut med åtföljande dödsångest och lidande. “—”

Vidare har gärningen föregåtts av en viss planering och mental beredskap då Joel Kabagambe ostridigt har hämtat mordvapnet från en besticklåda i köket. Brottet är också lömskt eftersom Joel Kabagambe smugit sig på Eva-Marree Kullander Smith bakifrån innan han attackerade henne.

Andra försvårande omständigheter är att offret är en närstående och att hon bfann sig i en skyddslös ställning.

Detta står att läsa i domarna, men det var inte nog tydligen.

Nej, häsnyn skulle ju tas till Joels medicinering! Stackars Joel är bara ett offer för dessa mediciner. Att han inte tog föreskriven dos, utan ” sparade undan” tabletter för att få ett rus, och dessutom blandade dessa medciner med alkohol, hasch och amfetamin bla saknar tydligen betydelse helt!

Hovrätten omvandlade tom mordförsöket på LL till grov misshandel!

Var finns rättvisan i detta? Vilket rättsystem, som ska skydda medborgarna i detta land, dömer så? Till gärningsmannens fördel och offrens nackdel?

Det intryck jag fått efter Hovrättens dom är att de – liksom Tingsrätten och myndigheterna i Västerås – anser att det ju Joel som är offret här. 

Att Eva-Marree ända in i döden var “obekväm och ställde till det”. Hur kunde hon vara så fräck att låta sig mördas på en plats som myndigheterna lovat är säker för alla föräldrar som ligger i konflikt? Hur hade hon mage att ” förstöra” så de numera inte kan säga att det är en garanterat säker plats för möten? Och värst av allt: vilken jävla dålig mamma hon var som lät sig mördas inför sonen så han såg och hörde!!! Hur kunde hon??!!

Ja, exakt så känns det. Som det är så de tänker.

Om någon vill klandra mig för dessa tankar, så varsegod. Ni vet inte ens hälften av vad vi utsatts för sedan mordet. Och de som vet vägrar att vilja tro på vad de fått bevis på, svart på vitt, hur vi behandlats och vad som skett.

Nej, någon rättvisa i detta land tror jag inte på. och att komma och säga att 18 år är väl ” bra ” – nej, skulle inte tro det! Fråga LL hur hon känner sig. Hon miste närapå livet i sitt försök att rädda Eva-Marrees liv – och får kastat på sig att hon “bara blev misshandlad”.

Var god tag plats – resan går bakåt/nedåt

01 Sat Feb 2014

Posted by alwaysriseagain in ironi rakt av, Tankar

≈ Leave a comment

Helt seriöst alltså, vart är detta land på väg?

Svenska Amnesty ihop med de som kallar sig feminister, ja i min lilla värld är det väl de som går i spetesen för ” svenska feministrörelsen” och på något sätt ska representera denna, Gudrun och kompani alltså, skriker högt och blir vansinnigare än hönor i en hönsgård när en tupp släpps in ( ursäkta dålig formulering och lågvattenshumor ) när det ” läcker ut” att Amnesty´s London avdelning eller vad man nu ska kalla det, faktiskt vill jobba för sexarbetares rättigheter och ökade säkerhet. Men det är ju otänkbart ur alla synvinklar! Hur vågar de skymfa den svenska modellen som är så jävla enastående bra att världen borde anamma den – inte komma här och komma med andra idee´r!

Inte ska väl horor av något slag ha rättigheter? Rätt till sin egen kropp? Att fritt förfoga över sin egen kropp? Vad är det för dumheter??!! varför kan inte alla dessa förbannde horor nöja sig att kn***a runt med krogragg vareviga helg – och gärna då med en på fredagen och en annan på lördagen ( så länge det är ” gratis” så spelar ju antalet liksom ingen roll – det blir ju mera “jämlikt för alla” på så sätt.) Men vänta, stopp, backa! Så fort en tjej blir bjuden på en drink – eller en kille blir bjuden på en sådan – och kvällen avslutas i sänghalmen som små kaniner, ja men då räknas det ju som prostitution! Så fort betalning sker på någotdera sätt: via drink, öl, pengar eller annat så är det prostituion. En ” vara ” eller pengar ges i utbyte mot sexuella tjänster.

Detta gör nu att varenda krogragg så begår ena parten ett brott mot lagen, eller kanske båda gör det om de bjuder varandra på varsin drink/öl? Och vi får inte glömma självskadebeteendet! Eller gäller bara den ” regeln” de som nyktert väljer att sälja sexuella tjänster? Och undantar krograggens upprepade mönster med ” en ny varje helg – eller två nya varje helg”? Att på fyllan kn***a runt är ju rakt inte själskadebeteende på något vis – eller? Och en sak till: hur många krogragg släpar med sina kvällsnöjen hem och hoppar i säng med sina barn hemma? Sovandes i rummet bredvid – får man ju hoppas att det är i ett annat rum iallfall. och vad för intryck får dessa barn av att vakna upp med ett nytt ansikte i hemmet minst 2ggr/ veckan?

Allt detta medans den ” fördömda frivilliga sexarbetaren ( horan) ” aldrig i sitt  liv skulle utsätta sina barn för detta! ( Iallafall inte de jag fått äran att träffa på, samtala med , disskutera med under de senaste 6 månaderna.)

Men nu är jag bara novis, så jag ska ju bara knäppa igen – typ….

Så har vi detta med aborter. Är det verkligen sant att tusentals människor protesterade emot nya strängare abortlagar – eller tom förbud mot aborter – i SVERIGE??? Hallå, när blev Sverige katolskt då? Missade jag detta nya 30-åriga krig mellan protestanter och katoliker helt?

Men jag föreslår att vi inför häxjakt igen också. Gärna med masshysteri som ” på den gamla goda tiden då det begav sig”. Nu tvivlar jag dock på att startskottet kommer heta Gudrun – åh nej – fel namn: Gertrud hette tösen som startade den svenska häxprocessen – men är det en slump namnen är snarlika 😉 Då skiljer åldern betydligt mera på dessa två 😉 . Nåja, men jag tvivlar på att denna Gudrun/Gertrud har en avundsjuk feg fosterbror som kommer skrika om att gudrun/Gertrud kan gå på vatten minsann! Och det är ju något enbart självaset Jesus kan – så alltså – om nu någon köper detta med vattnet ändå , ja då finns det inga tvivel: Fan är i farten igen!

Nedan följer en liten lista på lämpliga staraff för ” häxor”

  • Danmark: Bränning på bål.
  • England: Hängning. Bränning på bål förekom dock i enstaka fall. Detta gällde även nuvarande USA, som då var en engelsk koloni.
  • Frankrike: Bränning på bål eller halshuggning. Bränning på bål förekom som regel för dem som ansågs ha störst skuld i brottet.
  • Island: Bränning på bål för män och dränkning för kvinnor.
  • Nederländerna: Bränning på bål.
  • Norge: Bränning på bål.
  • Polen: Bränning på bål.
  • Portugal: Bränning på bål. Det förekom också att den dömde garotterades (stryptes) före bränning.
  • Saudiarabien: Halshuggning.
  • Schweiz: Bränning på bål. Det förekom även att den dömde halshöggs före bränningen.
  • Skottland: Hängning. Bränning på bål förekom i vissa fall.
  • Spanien: Bränning på bål. Det förekom även att den dömde garotterades före bränning. Detta gällde även i det då spanskaBelgien och Latinamerika.
  • Sverige: Halshuggning. Liket brändes sedan på bål. Bränning på bål förekom dock i enstaka fall före 1668 och två fall därefter.
  • Tjeckien: Bränning på bål.
  • Tyskland: Bränning på bål. Det förekom även att den dömde halshöggs före bränningen.
  • Ungern: Bränning på bål.
  • Österrike: Bränning på bål. Det förekom även att den dömde halshöggs före bränningen.

Ja, och som vi kan se då: såväl som inom EU, så utanför EU är straffen desamma på ett ungefär. kanske detta kan bli den nya Svenska modellen?
Ganska praktiskt egentligen för Sveriges kommuners del: det blir fan så mycket lättare att kidnappa barn och sätta i fosterhem när man så lättvindigt kan röja ev protesterande föräldrar och släktingar ur vägen!

Fast: jag kan inte låta bli att fundera på Feministiska ledaren i detta land….. blev det inte lite mycket nattvardsvin där ett tag månne? Som brände en och annan cell förmycket, så Sverige blev katolskt och aborter helst ska förbjudas, införande av spöstraff, skampåle och liknande igen för de som lever “I synd utan att veta sitt eget bästa”. Och kidnappning av barn är ju som bara OK, för fattiga arbetslösa och låginkomsttagare som inte följer kommunernas riktlinjer hur orimliga de än är ska fanimej inga barn ha!

När den fulla insikten slår till

15 Wed Jan 2014

Posted by alwaysriseagain in Eva-Marree, Tankar

≈ Leave a comment

Tags

Stillstanding

image

I Fredags startade Hovrättsförhandlingarna. Första dagen, då framställan gjordes hölls den Västerås. Det är mycket sällan Hovrätten åker till en annan stad, det förstod jag av två advokater som som stod och diskuterade detta när jag kom in i Tingshuset.

Jari hade frågat mig om och om igen fall jag verkligen skulle komma , han var orolig det skulle bli för mycket för mig. Jag tvekade in i det längsta….

 

Att se mördaren igen var ett slag utan dess like! Han uppvisade samma likgiltiga iskyla för det han gjort som förra gången! Men egentligen – vad hade jag förväntat mig? Tecken på ånger? Tecken på att han ens är mänsklig ?

 

Nu framkom även det jag förstått från början, men som alla sagt är omöjligt, ja som tom Cederängens personal med Annicka Elmes i spetsen tom svor under ed på att ” det var omöjligt och dessutom visste Annika ( under ed, minns det) att Evas son  inte såg något av mordet, eller sin mammas blodiga kropp”.

Nu har barnen börjat berätta själva om sina liv hos Joel, och pojken har även berättar hur han såg Joel knivhugga hans mamma, hörde hur hon skrek och förskte komma undan. Han såg sin mammas blodiga kropp där han satt i Elmes famn när hon böjde sig ut genom fönstret rakt ovanför Eva-Marres kropp.

 

Då vittnet som tog Eva-Marres trasiga kropp i sin famn vittnat om hur hon såg Elmes hänga ut genom fönstret med pojken, så måste även min dotter sett detta! Hon som var så mån om barnen, det sista hon ser är sin son se henne dö!

 

Ett skräckscenario som IOM detta blir än mera skräckfyllt.

 

Sen kom tanken idag jag inte velat tänka fullt ut: oavsett straff Joel får , så får jag aldrig tillbaka min dotter !

Ja, en självklarhet tycker alla. Men bara den som upplevt detta kan förstå hur man som förälder ” maskerar ” detta faktum ….

hon kommer aldrig mer tillbaka!

 

 

Självklart svänger känslorna – det kallas ” SORG “

06 Mon Jan 2014

Posted by alwaysriseagain in Tankar

≈ Leave a comment

Tags

Stillstanding

Det är ganska övertydligt och uppenbart att vissa inte inbegriper ordet ” sorg” i sitt vokabulär, inte heller ingår denna känsla i deras själsliv. Det är för dem en okänd och icke-existerande känsla.

Tyvärr innebär detta att de heller inte kan förstå det tumult av känslor som rasar inom en person som sörjer.

T.e.x  så greppar de inte detta med att man faktiskt kan känna glädje över livet, trots att man samtidigt går sönder av sorg. 

Och varför ska jag egentligen ens behöva sitta här och försvara min sorg?? Eller den glädje jag trots allt kan känna?

En slags blandning av sorg, vemod och glädje i minnena kring Eva-Marree.  Men också en renodlad glädje över hur fantastisk hon var, en stolthet över allt hon åstadkom, över alla hon hjälpte, över hur hon inte var en ” kappvändare” utan hon stod fast i sina åsikter, sitt engagemang. Att hon trots så många sorger och motgångar ändå var så enorm på att sprida ljus, glädje, värme och hopp till så många.

 

Våran sista helg tillsammans.

Eva-Marree satt med benen i kors i soffan i ” sitt hörn” av den, Uffe satt i den svängda delen ( vi har en hörnsoffa ) och jag i den andra delen sas. Hon tittade lite okynnigt på oss båda, så sa hon till Uffe:

” Kan du se vad jag gör nu?”

Vi tittade båda på henne utan att förstå vad hon menade: där satt hon och såg allvarlig ut, men med glimten i ögat.

” Men ser ingen av er?!” Utbrast hon tillslut.

” Nääää, vaddå?”

” Jag kan inte rynka på pannan!”

Och så var det. Hon satt där och försökte allt hon förmådde att rynka på pannan. Inte en rynka syntes. Så började hon fnissa och berättade att hon provat på att spruta in Botox, fnissande övergick i gapskratt då vi inte kunde hålla oss när vi såg hennes ansträngningar att rynka pannan.

” Nä, det här gör jag aldrig om” sa hon skrattande. ” Föressten ligger det inte i släkten att få rynkor, det syns ju på dig mamma.”

Jag tackade för komplimangen, men sa också att så gammal är jag då inte!

Dessa minnen, och minnen från 27 år, får mig känna denna vemodiga glädjen.

 

De andra barnen och barnbarnen får mig att känna glädje. Min man får mig att känna glädje. Nina får mig att känna glädje.

Skulle det vara ett brott? Ett ” bevis ” på att jag inte kan älska ? Att jag inte kan känna något för någon?

 

Ja, jag känner även ett enormt hat gentemot vissa, skulle det vara konstigt? När personerna i fråga skadar mina barn och barnbarn? Fråga er själva ( ja inte ni jag syftar på som jag hatar, för den ena av er har inga egna barn och behandlar sina styvbarn oerhört illa, och den andra som har barn… Den skulle jag inte ens anförtro träklossar åt ) skulle ni inte göra vad som helst för att skydda era barn?

Ohjo, jag vet allt vad som sägs: att jag inte kunde skydda min dotter, att det är mitt fel hon blev mördad – och mycket mycket mera i samma stil.

 

Den stora chocken för er kommer när hennes egna ord blir offentliga efter denna rättegång! Vad ska ni säga då? Att HON är/ var mytoman??

 

Ser framemot reaktionerna – det kommer bli en aningens svårt att förklara era lögner för alla för er. Och något klipp och klistra är det inte – kanske jag ska tillägga då ni skriker ut om att jag fabricerat konversationen mellan mig och Eva-Marree som togs med som starka bevis.

 

Det är nästan så jag tycker synd om er, men bara nästan… Eller nej föressten : jag tycker inte ett förbannat dugg synd om er!

 

Så illa som ni gjorde henne, så kan ni nu få känna på den själsliga smärta ni åsamkade henne. Och ja, det låter hatiskt och är det också. För allt ni ställt till med när hon levde och fortsätter med nu.

 

 

01 Wed Jan 2014

Posted by alwaysriseagain in Tankar

≈ Leave a comment

Tags

Stillstanding

Ja snart går 2013 över till 2014. Det är normalt att önska att det nya året ska bli så mycket bättre än året som just passerat, men det kommer bli ett tungt år, det vet jag redan nu. Detta nya år börjar för mig med ny vända i rätten – denna gång Hovrätten. Nytt material har tillkommit på vår sida, material som omintetgör alla försök att köra på med medicinköret. Saknaden är outhärdlig dagar som denna, i år skulle vi ju firat dessadagar ihop.   Jag vill också tacka för all värme som mötte mig idag på FB, att främlingar kan vara så mycket mera sympatiska, medmänskliga, medkännande… Det återställde en stor del av min tro på mänskligheten. Tack från djupet av mitt hjärta ❤ . Utan att behöva säga det egentligen, så tror jag ni förstod att jag inte är ute efter sympatier, utan vill – så gott jag kan – hjälpa andra som hamnar i situationer där ett lyssnade öra, en som visar att man finns där och kan stötta och hjälpa.   Så har vi då personen som försöker styra vad jag ska skriva: snälla du, sluta läs min blogg om du nu stör dig på allt. Mina barnbarn är mulatter, varför beordrar du mig – eller snarare försöker beodra mig – att hålla dem gömda? Dina exakta ord var ” ta genast bort kortet på barnen och hoppas på att ingen hann se det! ” Vidare påstod du att rasister och annat löst folk kan använda korten. Lilla vän, vet du då inte hur många kort tagna från Joels FB sida som cirkulerat sedan mordet? Och vet du inte vilka vedervärdiga saker som skrivits om dem? Du tror jag ” skadar” dem, men allvarligt talat: hur kan kärlek skada dem? Eller är det helt enkelt så att DU stör dig på deras ursprung? Patetiskt är vad det är!   Och om jag väljer att skriva om min kamp för min dotters upprättelse och för mina barnbarn – vad rör det dig? Att jag skriver om det är för att inge andra hopp om att man faktiskt kan kämpa och vinna över en allrådande instans som kommunerna blivit! Jag tror inte du har en aning om vad min dotter utsattes för för övergrepp av kommunen – eller vilka övergrepp mina barnbarn utsatts för ! Du kallar dig ” mamma ” men anser att kämpa för sitt barn och sina barnbarn är förkastligt???? Jag hoppas du är en bättre mamma än du utgett dig för i dina kommentarer, annars tycker jag synd om dina barn om din inställning är ” det är förkastligt kämpa för barnen”. Nu är det midnatt och det nya året har gjort sitt intåg. Jag kommer hålla de löften jag gav min dotter: hennes upprättelse, kämpa för barnbarnen , ställa samtliga inblandade i mordet tillsvars, fortsätta sätta mig in i de olika ” saker” hon kämpade för . Olika samhällsfrågor.

Det är mycket blandade känslor nu

26 Thu Dec 2013

Posted by alwaysriseagain in Eva-Marree, Ren ilska, Sorg och oförstående, Tankar

≈ 1 Comment

Tags

Stillstanding

Julen har varit minst sagt jobbig. Alla tankar, alla minnen, sorg –  men också en glädje, allt blandat i en salig röra.

Det är inte så att sorgen minskar med tiden, snarare tvärtom: mer och mer inser jag vad jag förlorat: mitt älskade barn.

Ja, hon var en  vuxen kvinna, men för mig är och kommer hon förbli mitt barn.

 

Denna Julen hade Eva-Marree planerat vara hos oss –  eller att vi skulle vara hos henne, om hon fått tillbaka barnen, vilket var mycket troligt att hon hade fått. För att inte säga säkert hade fått tillbaka hela vårdnaden. 

Men så blev det inte…. istället blev hon meningslöst och bestialiskt mördad.

Den smärta och tomhet som jag känt under denna jul önskar jag ingen annan. Den brutala sanningen om hennes lidande, den brutala sanningen om hur han slaktade henne har skjölt över mig i vågor.

Frågor som aldrig kan få svar.

Av någon anledning – kanske som en slags skyddsmekanism av något slag – så är det ett knivhugg som ” retar ” mig mer än alla andra. Det kanske är ett klumpigt uttryck, men jag vet inte hur jag ska förklara. Det är som jag enbart kan fokusera på det. ” Retar” är definitivt inte rätt ord, det vet jag, men det är just den skadan han tillfogade henne som blivit som en slags symbol för grymheten i hela mordet. och han tillfogade den bland de första huggen.

Varför högg han sönder henes vackra ansikte??!! Varför högg han henne så brutalt i ansiktet?

Eva-Marree hade precis, bara någon månad innan, låtit spruta in fett i sina kinder, för hon ville ha mera ” ryska drag”, dvs höga kindknotor. Hon var vacker som  hon var, men hon ville detta – för henne var det viktigt. Kanske är det så att jag fokuserar allt hat gentemot Joel på detta hugg, pga jag vet hur stolt och glad hon var över att ha gjort detta? Jag vet inte – men undermedvetet är det kanske så. Hon var så vacker – och han högg sönder det!

Eller kanske det är så att jag fokuserar på detta, eftersom jag faktiskt inte klarar av att tänka på hennes lidande fullt ut? Kollapsade lungor, sakta kvävas, drunkna i sitt eget blod, blodförlusten, smärtan, ångesten, skräcken….

 

2013_05_16_18_07_30_508

VARFÖR? DU SAKNAS MIG SÅ MYCKET!

Mitt i all sorgen fick vi ett stort glädjebesked dagen före julafton: vi ska få umgänge med barnen! Redan på fredagen skickade jag julklappar från oss till dem, och på måndagen fick jag de gulligaste kort där de sitter med sina paket som är så stora de knappt kan hålla om dem, med tomteluvor på huvdena sitter de där och ler stort.

1005847_429500680510580_492716107_n

Glädjen över att vi äntligen ska få träffa dem och ha umgänge, grumlas med sorgen över att deras mor inte finns med…. Det skulle ju varit hon – deras mamma – som fick träffa sina barn, som fick ha sina barn hos sig!

En annan orsak som grumlar glädjen är också de personer som jag vet kommer nu att skriva så fingrarna blöder – återigen – en massa dynga om detta faktum att vi ska få umgänge. Åh, jag kan redan se framför mig hur de kokar av ilska! Vi förväntar oss inte mindre än att dessa personer kommer bombadera Myndigheterna med diverse anklagelser – för det är deras stil att göra. Missunsamhet, hat och avund är deras ledord i livet.

Och jotack, jag har fått höra mer än nog att jag ” hatar istället för hedrar min dotter genom att skriva vad dessa personer gjort”.

Skillnaden mellan deras hatfullhet gentemot mig och min familj är att den är ogrundad – medans det hat jag känner är högst välfundamenterat: de ligger till grunden för mordet på min dotter, och att mina barnbarn nu är moderslösa! Om inte det är skäl nog att hata, så säg vad som är! Speciellt Linda smith, som i åratal försökt krossa min familj så till den grad att min handikappade son försökte ta livet av sig efter hon lurat honom till sig, såsom hon gjorde med Eva-Marree – Eva-Marree som nu är mördad pga denna varelses handlingar! Att hon sedan sitter och skriker att jag förföljt och trakasserat henne, är det bara hon som ” vet om”, alla andra som genomskådat henne för länge sedan, och som vågar stå emot denna vansinniga sjuka kvinna, vet hur verkligheten ser ut.

Men när hon snart nog står där i rättsalen som anklagad, tror hon fortfarande att hennes ” vänner” är beredda begå mened för hennes skull och riskera fängeslestraff?

Ja, efter åratal av trakasserier från henne gör jag nu det jag skulle gjort för länge sedan.

HON la grunden för denna händelse, jag visste hon var beredd att gå till det yttersta för att krossa min familj, men tanken på att hon skulle gå så långt som till att uppvigla till MORD fanns inte.

Ja, Joel höll kniven, men hon gödde hans hat.

 

Som sagt: det är blandade känslor nu: alla på en gång.

 

Och bara så ni vet: mina barnbarn har inget med mitt hat gentemot samtliga inblandade som  möjliggjorde detta mord – när de blir stora nog att fråga ska jag svara, men nu är de barn och ska förbli barn, som ska ha trygghet istället för den misär de tvingats leva i pga ren flathet.

 

En tanke jag har inför att träffa mina älskade barnbarn är:

” Vad svarar jag då de frågar varför jag är ledsen eller gråter”?

Det kommer vara glädjens och sorgens tårar….

Men – vad svarar jag på det?

 

 

En liten bildkavalkad

05 Thu Dec 2013

Posted by alwaysriseagain in Eva-Marree, Sorg och oförstående, Tankar

≈ 1 Comment

Tags

Stillstanding

Saknaden av Eva-Marree är enormt tung, och jag är glad jag har alla dessa foton jag har av henne, bilder jag kan ta fram och titta på och minnas lyckliga stunder, istället för att ständigt genomgå det brutala slut hon fick.

” Tiden läker alla sår”… nej det gör det inte! Och ju längre tid som går, dessto svårare är det att acceptera och förstå. Att överklagan blev ett faktum spelar in såklart, och inte minst detta dravel som Joels advokat gått ut i tidningen med: att Joel borde bli frikänd, för den stackaren fick ju livet förstört för att Eva-Marree tillät honom mörda sig! Så Joel borde omedelbart släppas på fri fot – för han har inte gjort något fel! 

Nej, foton var det ja… inte tänka på det där nu. Andas, andas – djupa andetag. Försök lägg bort de tankarna och tänk på de 27 år av lycka vi hade. / Nu kommer garanterat någon – ni vet nog vem – skriva en kommentar om “lycka” ).

1378190_391767050950610_403483515_n

 

Den allra allra första bilden på Eva-Marree – en halvtimme gammal. Hon var redan från fördelsen en kämpe!

1003995_361192654008050_16433994_n

En tre år gammal glad liten Fröken Smith

261386_310359052424744_834942618_n 164290_310359182424731_1864346751_n 1835_310359195758063_1135448900_n

13-årig Fröken Smith, med samma galna hästintresse som mamma. Inte ens en stor bufflig Bruksnordis kunde skrämma denna lilla tjej – som synes på nedre korten =) Ponnyn ovanför- Belmondo – var mera “lagom” storlek för henne =) Men denna lilla tuffa tjej red även fullblod i full träning, fanns inte en häst som kunde skrämma henne.

65125_257109911082992_1995963756_n

Mamman “i egen hög person” ( obs! ironiskt!) på min älskade Bestulv

14601_257109984416318_1586993453_n

 

Jag på min älskade Betsulv och Eva-Marrees bror Emil på min lilla Ferrari.

Ridintresset runs in the family ;).

 

64301_310359032424746_130450906_n

 

 

Eva-Marree poserar för fotografen i sin sjömansklänning.  5 år gammal och när jag laddade upp denna bild på FB så utropade hon: ” Men mamma då! med sjömansklänning och allt!” Men hon visade stolt denna bilden för många vet jag, för hon berättade det och sa att alla tyckte hon var så vacker på bild redan då * ler vid minnet*

536816_380917065368942_2123809727_n 1270683_395707847223197_932117120_o

Eva-Marree ❤

1471847_413998052060843_2037624194_n

 

Ja, så avslutar jag dagens bildfrossa med att presentera mig på bild….

I motsatts till min dotter så fullkomligt hatar jag att vara med på bild- men men….

Relativt nytaget och under pågående rättegång, därav att jag nog ser lite sorgesen ut….. eller ja – jag ser nog alltid ut så efter den 11/7 i år….

 

Myter, mytomani och lite hålslagning på det

05 Thu Dec 2013

Posted by alwaysriseagain in Ren ilska, Tankar

≈ 1 Comment

Tags

Stillstanding

Jag hade aldrig kunnat drömma om att mordet på Eva-Marree skulle ge upphov till ett så enormt massivt skitsnack på forum såsom Flaschback! Eller överhuvudtaget för att säga sanningen.

Vad får dessa patetiska människor ut av detta? Om det nu är mig de hatar så ( fast många av dem inte ens vet vem jag är IRL ), varför då ge sig på min dotter? Om det är min dotter de nu hatar så fruktansvärt, så varför ger man sig på en som avlidit och inte kan försvara sig? Och när jag dessutom vet namnen på några av dessa som skriver som mest hatiska inlägg blir det ännumera svårgreppat egentligen!  

Enda orsaken jag kan se för detta beteende är att de helt enkelt vill åstakomma så mycket skada de bara kan, genom att sparka på en som ligger. Och för att nå sitt mål, så skiter de i vem eller vilka de sårar och skadar på vägen. Som jag nämnt tidigare så är detta inget nytt för mig, Linda Smith har ialla är gjort allt i sin makt att skada – inte bara mig – utan alla som hon anser har gjort henne fel – dett inkluderar även hennes egna barn. I hennes fall skrämmer och hotar hon och lockar med “belöningar” för att få känna sig omtyckt och “älskad”. Att ex lova donera en njure till en svårt sjuk bror är lätt – att lova ja! –men att hålla det? Nej det är det ingen som tror på, utom möjligen hennes bror som har en sådan stark önskan att få må bättre. Ett effektivt sätt att binda honom i sitt ledrep och hålla honom där.

 

Men vad är detta? Sitter jag här och skriver “skit”??

Nej, jag gör faktiskt inte det, jag skriver av ilska och hat gentemot dem som så öppet hånar. Och tillskillnad från skitsnack och mytomani ( som dessa personer ägnar sig åt ) så kan jag backa upp allt med bevis. Skillnaden på sanning och mytomani är att talar man sanningen så håller man sig till samma “historia” och kan dessutom påvisa och lägga fram bevis för uttalanden. En mytoman kan inte göra detta då allt är en fabricerad “sanning” som enbart existerar i personens egna skalle.

 

Nåja slut på detta nu, låt svinen vältra sig i sin smuts, för de tycks tror att på så sätt ser ingen ” skiten under skiten”…..

 

Blir istället en blogg till, nu rakt på om annat.

 

 

← Older posts
alwaysriseagain

alwaysriseagain

View Full Profile →

author

Calendar

Feb 2021
M T W T F S S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
« Jan    

Categories

Blog at WordPress.com.

Cancel

 
Loading Comments...
Comment
    ×