Tags
Det är både med stolthet och sorg jag åker till Stockholm imorgon för att vara med när Jasminepriset delas ut för första gången.
Stolthet över att min dotters minne hedras på detta vis.
Sorg över att hon själv inte är där och kan medverka.
I år går detta pris, som alltså delas ut för första gången någonsin, till en person som jag anser vara den värdigaste av dem alla att få vara just den förste som får detta pris. Nu är ju som bekant, min kunskap och kännedom om sexarbetare och alla de svårigheter, förtryck,förakt, stigma etc etc och inte minst rent hat, som de utsätts för enormt begränsad. Men lite har jag hunnit lära mig, förstå.
Jag tror Eva-Marree själv hade tyckt att RA kommit fram till rätt val av person – om man nu kan uttala sig så.
För två år sedan mördades Jasmin. En sexarbetande mamma som av samhället dömts ut som olämplig vårdnadshavare. Hon slogs ihjäl av sina barns far. För att sätta ljuset på sexarbetarnas stigma och för att minnas en hederlig medborgare som behandlades som laglös med följden att en vacker hennes liv brutalt ändandes har Jasminpriset instiftats.
På den andra årsdagen av att Jasmine slogs ihjäl hålls i morgon onsdag den första märkesdagen av hennes minne. Bland annat kommer en utmärkelse att delas ut och jag är djupt rörd att få vara den första mottagaren.
Jag har fått uppleva många fantastiska saker i mitt djupt privilegierade liv. Men de största ögonblicken har alltid varit när de som befinner sig i de svåraste situationerna har uppmärksammat mitt arbete för deras rättigheter, ställning och framtid. Det gör att jag är otroligt hedrad över denna utmärkelse som är den i mina ögon finaste jag fått.
Vi är fortfarande ljusår ifrån en sansad diskussion om hur vi kan stärka sexarbetarnas rättigheter, livsomständigheter och att ta deras extremt utsatta situation på allvar. Majoritetssamhället vill inte ta i frågan med tång och blundar för övergrepp, utsatthet och att samhället systematiskt motarbetar sexarbetare.
Motiveringen för årets Jasminpris lyder som följer:
Trots politiska påtryckningar har Fredrick Federley hållit fast vid sin kritik mot sexköpslagen och ständigt ifrågasatt när moraliska antaganden har framställts som evidens. Han har outtröttligt argumenterat för att sexarbetare ska inkluderas i samhällsdebatten och för en rättighetsbaserad politik i linje med Unaids och Världshälsoorganisationens riktlinjer.
Fredrick Federley tilldelas årets Jasminepris därför att han är klok, medmänsklig, modig och ansvarsfull. Fredrick är klok nog att förstå att även människor som antas avsky sitt arbete har rätt att tala i egen sak, medmänsklig nog att lyssna på sexarbetares mångfald av upplevelser utan att diskvalificera någons som mindre trovärdig, modig nog att ifrågasätta en statlig utredning som framhäver ett ökat socialt stigma som någonting positivt och ansvarsfull nog att kritisera en lagstiftning genom att belysa att dess främsta normgivande effekter är en avhumanisering av sexarbetare och en ökad acceptans för strukturell diskriminering. Detta gör Fredrick Federley till en unik och nödvändig röst i en politisk debatt som annars präglas av okunnighet, arrogans och fördomar.
Stillstanding 