Titeln är inte alls så kryptisk som den kanske först kan verka, i själva verket är den inte kryptisk alls. Den syftar på allt som hänt oss sedan snart 8 månader.

Att det finns en rädsla någonstans för sanningen, att det sitter några som har mycket – om inte allt – att förlora om sanningen kommer fram -det vet vi. Manschetterna dararrar rejält på dessa personer.

För det är ju så, att Eva-Marree begick inget olagligt eller brottsligt, men däremot begick andra personer ( låt oss kalla de ” de andra” för enkelhetens skull) brottsliga gärningar. För sådan är den ” Svenska modellen: Det är inget brott att sälja sexuella tjänster – däremot att köpa/ betala för dem.

Men vem får betala egentligen? Inte är de ” De andra”, de som köper sexuella tjänster – nej det är de som säljer dem. Det är de som blir förnedrade, fråntas sina barn, hånade, kallade vid namn – och de som blir mördade.

Faktum kvarstår dock att köpa sexuella tjänster är ett brott. Och dessa personer finns i alla samhällsskikt – men det finns de som har mer att förlora än andra på att bli ” avslöjade” att köpa dessa tjänster. Karriärer, positioner, förtroende… det är mycket att förlora. Dessa personer måste – hur ogärna de än vill – förlita sig på att den kvinna/man de köper sexuella tjänster av är diskreta och har en stark integritet och framförallt håller tyst. Detta begär de alltså av samma personer som de utåt och öppet visar förakt och hån. 

Och ett annat faktum är att dessa personer som förnedras och hånas är de bästa på att hålla tyst! 

Nu sitter dock några – och ja, jag utmanar er nu, för vad mer kan ni göra för att skada mig tror ni? – i en högre position och rycker i trådar både här och där.

Lider jag av en konspirationsteori här? Nej, möjligen hade jag gjort det om inte flera drabbats och om inte flera väletablerade samhällsmedborgare med god insyn insyn inom många områden i samhället reagerat och ifrågasatt allt som hänt. 

Om vi tar ett ex.

Jag polisanmälde – eller skulle – polisanmäla Annika Elmes på Cederängen för bla mened. ( Kom nu ihåg att detta bara är ett exempel på anmälningar gentemot Västerås kommun och Cederängen ). Pratade med insatt polis och fick en tid till denne för att göra anmälan. En kvart senare ringer polisen mig och säger att h*ns chef sagt att någon anmälan via hen kan inte göras, utan jag måste gå via en specialavd hos polisen ” Då det är så mycket som är hemligstämplat och stark sekretess på i detta ärende”. ( Mordet på min dotter alltså, och de utredningar som finns från sociala myndigheterna.) För allt rörande rättegångarna och dessa innehåll är sekretessen upphävd på.

Varför denna ” starka sekresess och hemlighetsmakeri” vid anmälan på myndigheterna och personalen på Cederängen? Vad är det de måste dölja så envetet? Har de inga fel begått – såsom de säger – så finns väl inget att dölja heller?

Men kanske proceduren kring att anmäla en myndighet är sådan? Att den måste göras till denna specialavd pga stark sekretess och känsliga hemliga uppgifter?

Eller kan det ha att göra med allt annat som hänt? Hur de behandlat oss bla?

Lite så känns det ju som de skulle vilja göra: sätta en rejäl munkavle på mig och tvinga mig till tystnad. Hittills har det inte funkat med hot från deras sida, inte heller att locka med barnbarnen ( de drar sig inte ens för att göra det!), och inte har det hjälpt ta ifrån oss något som är viktigt för oss.

För om de tror jag kommer backa och sluta slåss för Eva-Marrees upprättelse, för mina barnbarns upprättesle för det lidande de fått utså i åratal pga deras flat och lathet och fördumsfullhet – så får de nog tänka om! 

Vad gäller er som titeln syftar på: kanske, kanske inte ni har befog för eran rädsla – det visar sig…..